Måndag
18 oktober, 2010
De tittar på en bild av en orangutang med en liten nyfödd unge. Rubriken är “Babylycka”. Fröken undrar:
“Men vad är babylycka egentligen?”
Storebror svarar:
“Det är när man får en bebis som lever.”
En blogg om kärlek
De tittar på en bild av en orangutang med en liten nyfödd unge. Rubriken är “Babylycka”. Fröken undrar:
“Men vad är babylycka egentligen?”
Storebror svarar:
“Det är när man får en bebis som lever.”
Tungt svar och fullständigt korrekt.
Barn är ofta så välformulerade när det gäller det existensiella där vi vuxna går i luddiga kringelkrokar.
Jag har många glasklara minnen runt vår Hanna, som dog. Ett som hör ihop med dem är när Ella kom till oss 1,5 år senare, mitt i smällkalla vintern. Då springer två glädjestrålande syskon, 6 och 8,5 år in på bb med mössor o vantar fortfarande på, och stora vinterskor gör pölar med snöslask i korridoren: “Hon lever! Hon lever! Hon lever! Hon lever!”
Ja, vilken lycka! På nåt sätt är jag säker på att Hanna log lika brett i sin himmel när hon såg sina syskon i den stunden.
Kram på dig, Lyras mamma!