Onsdag

Mitt lilla hjärta, mitt älskade barn, min fina dotter.

När ditt hjärta slutade slå den där dagen för exakt två år sedan var det också en bit av mig som försvann. En del av mig dog när jag låg på britsen i det trista undersökningsrummet, när barnmorskan inte hittade några hjärtljud, när läkaren la sin hand på min arm och sa:

“Den här bebisen lever inte längre.”

När jag insåg vad som höll på att hända och världen rämnade.

Lilla hjärtat. Jag har haft dig, jag har burit dig, jag har fött dig, jag har hållit dig. Jag blir aldrig densamma igen.

I dag gråter jag. Jag saknar dig oändligt.