Onsdag

18 mars, 2009

När jag satt vid Lyras grav igår sjöng ett par fåglar ivrigt i tallarna strax intill. De flög runt varandra, stannade till på en gren, flög till nästa tall, hittade en bättre och kanske bekvämare gren, bytte till nästa. Hela tiden kvittrade de glatt. Samtidigt sprack molnen upp och solen tittade fram.

Våren låter sig inte hindras av sorg och mörker. Nu är den snart här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: