Tisdag

21 april, 2009

26 oktober 2008. Jag känner mig trött och lite hängig, mår inte alldeles bra men kan inte säga vad som är fel. Magen är stor och tung och jag har ont i ryggen. Älskade P, Storasyster och Lillebror åker till Tekniska museet, men jag orkar inte följa med. Jag ligger hemma i soffan och bläddrar mellan kanalerna. Det finns inget vettigt att se på tv. Till slut somnar jag framför ”Adam och Eva” på Barnkanalen. Bebisen är ovanligt lugn, men jag känner mig inte orolig för det. Det är bara tre veckor kvar nu och det är inte konstigt om h*n tar det lite mer varligt därinne. Då och då känner jag hur h*n bökar och sparkar.

Älskade P skickar fina bilder som visar hur roligt barnen har det på museet. Jag blir så stolt över att se mina fina barn.

Den diffusa känslan av obehag vill inte riktigt släppa mig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: