Onsdag

20 maj, 2009

Ibland kan jag överraska mig själv med att tänka ”När det här går över” eller ”När allt blir som vanligt igen”. Som om all sorg, saknad och längtan är något jag kan ta mig genom och komma ut på andra sidan, tilltufsad men oskadd.

Det är så korkat tänkt! Saknaden efter Lyra är inget som kommer att gå över, försvinna eller suddas bort. Alla som har fått barn vet att ingenting är som förut, livet blir annorlunda, omskakat och i de allra flesta fall nytt på ett underbart härligt sätt.

Så är det också med Lyra. Hon kom och ingenting blir som förut. Hon vände om och ingenting är sig likt. Hon är här och hon finns i mig, i oss. Jag lär mig att leva med det och vila i det. Jag är faktiskt ganska bra på det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: