Onsdag

21 oktober, 2009

Det är underligt att det går att sakna en sådan liten person så mycket. Sakna så att det river i bröstet, sakna så att hela kroppen känns tom.

Det är underligt att en sådan liten person kan lämna ett så stort tomrum efter sig. Att en person som fanns så kort stund kan fattas så mycket.

Saknaden efter Lyra är så stor, så överraskande stark. Jag ska tända ljuset vid hennes foto ikväll.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: