Tisdag

20 april, 2010

Jag måste plocka fram Lyra-känslorna. Lyckan över att Lillebror är här och att jag har tre levande barn är så stor att den just nu överskuggar sorgen och saknaden efter Lyra. Men jag vet att känslorna inte är borta, jag vet att de är där. Jag har bara lagt dem i träda, stuvat undan dem i mitt innersta, låtit dem tillfälligt dra sig undan och hålla sig i bakgrunden.

Jag måste släppa fram dem, låta dem inta mig i små, lagom dagsdoser.

För de är inte borta. De finns alltid där, saknaden och sorgen.

Om jag förtränger dem kommer de och slår mig i huvudet en dag. Med fullaste kraft.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: